.

Jag har svårt att komma igång idag. Jag vet ännu inte om det beror på att det är måndag eller om det beror på drömmen jag hade inatt.



Drömmen handlade om dig.

Du var sliten o kände dig nere. Allt omkring dig var jobbigt o svårt. Du sa att du kände dig som om det stormade våldsamt omkring dig.

Jag älskar ju dig o vill dig allt väl. Så jag lade mig ner som en bro över ett bekymrat vatten. För din skull BLEV jag denna bro som du skulle gå säkert över.

Men nästan omedelbart blev vattnet stilla som en gammal spegel. Men jag upptäckte till min fasa att jag inte kunde bli mig själv igen, utan förblev denna bro hur jag än försökte förvandla mig tillbaka till mitt vanliga jag. Där låg jag alltså ner o var en liten bro över ett lugnt vatten. Tung av betong o stålbalkar o helt orörlig.

Plötsligt kom en jättestor anka o sa att hon alltid brukar simma förbi just där jag låg o var en bro. Men att det var kört för hennes del nu eftersom hon inte kunde komma fram längre. Sedan vände hon om, tillbaka åt samma håll hon kommit från.

En rolig freudian från ett rätt trist program.

Förr i tidens Magdalena Graaf, Jannike Björling förklarade i Kändisdjungeln igår att hon sovit så illa o lite under natten att hon drabbats av hallucinogener. En halv sekund senare rättade hon sig till hallucinationer.

De flesta av oss har nog aldrig använt sig av ordet hallucinogen eftersom det snarast är en fackterm för en viss personkrets o för de som försöker fånga dem.

Nåväl. Things slips, som man kunde uttrycka sig om man inte läspade. Jag tyckte i alla fall att det var det jag såg o hörde igår.

Så här såg det ut inuti Merry Pranksters buss, förresten:

Hade man mött honom på gatan hade man ju trott att det var en helt vanlig kille. Som just i ögonblicket för fotograferingen inte kan låta bli att göra i byxan. Vilket kanske är vanligare än vad du o jag tror.



Men det är ju inte en vanlig kille. Han tycker ju jättemycket om filmer som han egentligen är för gammal för. Lite som min frus intresse för Hannah Montana. Enligt min åsikt spelar det inte någon roll att min frus intresse blott är erotiskt. Jag tycker i alla fall att min fru är för gammal för Hannah Montana.

När du pottränade ägnade han sin tid åt att se på Star Wars o Sagan om ringen istället. Idag är det han som är berömd, inte du. Dessutom så blir jag mer o mer övertygad om att han trycker ut en bajskorv med flit, att han liksom inte ens försöker hålla tillbaka, utan tvärtom.

Undrar vad som egentligen skulle hända om han fick syn på Leia på gatan, iklädd precis de kläder du fick på hornhinnan.  

Diskriminering i arbetslivet handlar ju som bekant om att ingen får uteslutas i ett arbetsmässigt sammanhang på grund av sin ålder, sitt könstillhörighet, sin etnicitet, sin religion, icke-religion eller annan trostillhörighet, sin sexuella läggning eller sina eventuella funktionshinder. Lätt som en plätt egentligen.

Fast även om det är lätt så finns det ändå arbetsgivare som struntar i att sprida ut sina sysslor bland gamla tanter, samer, jezidier, ufo-skådare o bögar. Eller glömmer bort att göra så. Därför har man uppfunnit kvotering.

1998 frågade man Margareta Winberg om hon tyckte att vi ska kvotera in kvinnor, invandrare eller andra grupper som idag har det svårt? Hon svarade så här: "Jag tycker om kvotering till exempelvis politiska uppdrag. I vårt parti har vi en sådan regel när det gäller kvinnor och politiska uppdrag. På arbetsmarknaden är det svårare eftersom det krävs en viss kompetens för ett visst jobb."

Det kan ju i viss mån förklara att vem som helst kunnat bli politiker. Men tio år senare finns ju faktiskt lagar om diskriminering o kvotering inte bara i riksdagen utan även i verksamheter där det krävs kompetens. Men...



Det är ändå något som inte stämmer. Är det ingen som ser homosexuell ut?

Ännu mer konfunderad blir jag när jag tittar på det här populära yrket:



Dessutom har min bror som sett ett program på TV där detta gäng varit med berättat för mig att alla av dem definitivt inte kommit med på grund av kompetens. Det gör det ju ännu märkligare. Det känns nästan förbjudet.

Ibland är det en vass framtand. Ibland en utstrålning av ondska. Ibland en charm som får vanliga dödliga att gå i brygga o skrika "Kom". Ibland bara ett onaturligt ansikte med bottenlösa ögon. Ibland en känsla att det verkar vara endast en av flera former. Ibland känslan av att människan är gjord för att gå under mantel. Ibland är det uppenbart att någon vistats i typ en kista de senaste trettio åren. Ni vet den som utbrister: uggs är snygga, vem är paris hilton, vill du ligga hellre med cagney än med lacey, breda kilar är viktigare i jeansen än själva färgen, elvis är kungen, michael - död?

Fem rätt troliga att vara vampyrer ganska nära mig:

Carin da Silva.

Peter Siepen.

Thorsten Flinck.

Drottningen af Sverige.

Fettdoktorn.

Det finns många många fler som är värda att misstänka. Det vet vi alla. Efter att ha sett bilder från förödelsen efter tromben på Gotland idag, en förödelse som bara en vampyr har kraft nog att ligga bakom, misstänker jag även att någon på Gotland är vampyr. Det väcker ju ett minne om någon som sög musten om betydelsen av strandskydd. Det är ett minne jag är glad att jag glömt. Fär nästa vecka åker min fru dit med mina två viktigaste barn. De vill vara på en ö o innanför murarna om svinpesten slår ut. Det gör det lättare att hålla ställningarna, enligt min fru.

Vi grälar mycket just nu om det finns ormar på Gotland eller inte. Jaja. Jag packar ner en vass vass pinne o ett gyllene kors i hennes hårda resväska. Kvällen innan hon åker ska jag dessutom bjuda på min härliga vitlöksöverdrivna viltlasagne. Kanske kanske att hon kommer tillbaka därifrån som oskuld. Eller att hon lärt sig ett o annat av några kaniner som hon lär träffa på.

Harry Potter.

Du vet?

Min fru är helt övertygad om att filmerna egentligen handlar om henne. Fast omskrivet för att det inte ska märkas. Men hon har märkt det i alla fall, berättar hon för mig. Det har inte fått henne på krigsstigen, utan mer gjort henne uppgiven. Eller lätt psykiskt obalanserad.

Hon har köpt varenda DVD. Givetvis de med en andra skiva full av extramaterial. Varje ledig stund sitter hon framför TV:n o detaljgranskar filmerna. Ibland fryser hon bilden o skriker högt om någonting. Tittar allvarligt o uppspelt på mig o kräver att jag åtminstone ska acceptera det bevis hon pekar på. Hon menar att jag måste förstå. Det är ju så uppenbart. Det är henne det handlar om.

När jag skakar på huvudet åt henne blir hon jättearg. Då säger jag att hon väl kan trolla bort mig om hon kan. Då brukar hon kasta saker på mig. Sedan blir hon ännu argare när jag undrar varför hon behövde sina händer för att kasta sakerna på mig. Kunde hon inte ha trollat boken i huvudet på mig? Eller sprutat laserelektricitet ur ögonen på mig så att jag förvandlades till en sten? Då säger hon att jag redan är en sten, annars hade hon gjort det. Så ser hon allvarligt på mig. Hon säger "du vet att det är så, eller hur?"

Hon har köpt en ny kvast såg jag imorse. Den står i hallen, inte i städskrubben. Bredvid hennes nya spetsiga hatt. Hatten som jag ifrågasatte. Harry har väl ingen sådan? Hon säger att filmerna är omskrivningar, att de inte speglar den exakta verkligheten. Det borde jag väl fatta.

Hon vill inte svara på vem jag är i filmen. Trots att jag frågar gång på gång. Jag borde väl vara den kinesiska tjejen, tycker jag. Men när jag frågar om det så grinar hon bara lömskt. Är det för att göra mig svartsjuk? Sen säger hon att jag borde förstå bättre. Så upprepar hon  "Jag kan inte säga vem du är i filmen. Det får jag inte."

Till sist fattade jag ju. Jag ylade att även om hon var sjuk i huvudet så får hon absolut inte tro att jag har dödat hennes föräldrar. Jag hämtade telefonen o slog numret till hennes föräldrar. När de svarade så gav jag luren till min fru o sa åt henne att prata med sin mor. Min fru tog luren o lyssnade i den någon minut utan ett ord. Hon andades tungt. Sedan lade hon på luren. Klick. Det var då jag såg ärret på hennes panna. Hon måste ha gjort det med en nagel när jag var upptagen av att slå nummer på telefonen. Hon kniper ihop sina ögon när hon ser på mig. "Din makt har blivit större!" 

Inatt när hon sover djupt av en dryck jag blandat ihop ska jag smyga ner i vardagsrummet o kolla upp hur de där filmerna slutar. För lite orolig är jag ju över det som händer.