.

Jag är inspirerad av Magdalena Graaf dessa dagar. Denise Lopez skulle få köra min gamla bil också. O lämna mina barn på dagis om hon absolut hade lust.

Min son lär sig om världen. I går tittade vi på när hårdrockarna Heat spelade på TV. Plötsligt utbrister han under en av spelningarna att trummisen är lik mig. Jag försökte kika, men givetvis zoomade man aldrig in trummisen igen. Det finns säkert en anledning till det.

Min son tittar på mig o flinar. Det gör han alltid innan han dräper till. Den här gången:

"Han var jättelik dig. Det är därför han fick sitta längst bak."

I dag var vi o badade, då fick min son en kallsup o kräktes mitt bland alla människor. Folk runt omkring tittade med avsky o skräck. Det är så det känns mitt barn. Du fick din mors utseende o kommer aldrig riktigt förstå. Men ungefär så.

Jag såg det först idag. Samma dag som Michael Jackson dog ytterligare en unik man. Det uppmärksammades knappt eftersom världen var upptagen av annat.

Det är ok o som det ska vara.

Willy Kyrklund var mycket gammal o hans död var inte tragisk på något sätt.

Mannen har ett fantastiskt livsverk bakom sig. Lyckans ost den som fortfarande har det framför sig.

Jag hoppas o tror att Willy sitter o grillar en himmelsk korv tillsammans med George H von Wright just nu. Två mysfarbröder med sting i ord o vilja vid en liten sjö någonstans i gränstrakten mellan finska urmarken o paradiset.

Hoppas de kan ge varandra den ro de gav oss men som de själva aldrig riktigt fann.

May your songs always be sung.

Åtta slutna ögon. Fyra små huvuden på kudden. Två som snarkar. Mitt enda hjärta som bultar för fullt.

Livet bygger på nedbrytbara enheter, siffror o logik. Allt kan beräknas o teoretiseras. Så har mången filosof hävdat. Anders Borg har instämt. Nordealedningen också.

Det här är min teori om fyra barn. Var o en unik. En av fyra.

En fjärdedel av svenskarna ifrågasätter Darwins läror. Det borde ju betyda att de är fanatiskt religiösa i någon trosriktning. Svårt att säga vem det kommer bli. Men de är alla rätt hängivna Star Wars, Zlatan o Spindelmannen. Dött lopp.

En fjärdedel anser det ok att stjäla lite grand, till exempel en handduk från ett hotell. I förrgår stal jag en penna från ett hotell. Jag har måttlig ångest över detta. Min ångest blir ofta till den näst yngstas. Vi kan kalla honom Steffe. I sammanhanget Tjock-Steffe, faktiskt.

En fjärdedel oroar sig över att få fel produkt hem i brevlådan efter en beställning över nätet. Det är den äldste som det handlar om. Han kallar vi Uffe.

En annan fjärdedel anser att skolan är ganska kravlös. Troligast att bli folkpartist är även det den äldste. Om det är tillåtet för en polis att syssla med politik.

En fjärdedel har negativ inställning till invandringen. Den enda som passar hyfsat i kortkort frisyr är den näst äldsta. Fast han är inte hatets man, han är en axelryckare som egentligen mest är hängiven godis. Han älskar lördagar o vi kan kalla honom Klasse. Troligast är väl i fall min fru tappar bebis från vår höga trappa. Stompe.

En fjärdedel av svenskarna har åtminstone en föräldrer med utländsk bakgrund. Den statistiken höll mina tankar mycket sysselsatt tills bebis kom för tre veckor sedan. Det förefaller vara en västlänning som är far. Min fru hävdar att det är så.

En annan fjärdedel tycker att de tar initiativ till sex. En fjärdedel anser dessutom att det är ok att ge någon annan än sin partner skamliga förslag över internet. En fjärdedel flirtar på flyget. Ungefär sådant som en far vill slippa känna till om sina barn. Pass.

Rent statistiskt lär mina fyra barn även mynna ut i en grovt kriminell, en homosexuell, en som inte är min (Samma som ovan, med utländsk härkomst? Jag är jättedålig på statistik o är inte helt övertygad om svaret. Jag har hur som helst lärt mig att älska honom i fråga som om han var min egen) o en som jobbar med media eller PR, utan att vara homosexuell.
En fjärdedel kan tänka sig att bli politiker. Eller vara med i en dokusåpa. Eller ha sex utomhus med okänd partner utan förspel (manliga svarande, sammanslagen statistik). Mina barn, ta hand om er o var försiktiga o tänk på konsekvenser. Leijonborg led i fyrtio år!

För att knyta samman teorin vill jag påpeka att en fjärdedel av befolkningen är ganska miljömedveten, väljer bort reklam och längre flygresor. (Kul i sammanhanget: Många tror att flygutsläppen utgör en fjärdedel av utsläppen. Egentligen står de för mellan två och tre procent.)  Min yngsta son är helt klädd i hippievitt. Eller storblommigt. Alltid. Min näst yngsta är välsignad in i äktenskap av Maria Wetterstrand o slapp därmed bastardstämpeln. Den näst äldsta störtdyker ständigt, så fort han får minsta knuff av sina bröder. Sedan har han riktigt svårt att resa sig. Jag har inte lärt mig hur hans svarta låda funkar ännu, så jag accepterar att finna honom i en klump på golvet för det mesta. Den äldsta kan ändra kanal när det blir reklam.

Det finns inga blommor!

Det har väl att göra med att det är den kallaste sommaren på femtio år. Dikena är gröna. Ängarna likaså. Här o där lyser det visserligen lite vitt o ett o annat gult.

Rött o blått är det sämre med.

Det kommer inte bli lätt för de stackare som vill ha sju olika sorters blommor att lägga under kudden till midsommar.

De får väl fylla ut med hundloka o maskros.

Jaja, hjärtan lär väl bulta ändå. En o annan kyss lär väl hitta fram trots allt. Ett o annat barn lär väl bli gjorda. (Eroticoco - den var för dig, bara för dig.)

O det är säkert trevligare i teorin än i verkligheten att veta vem man en dag ska gifta sig med. Det kanske är lite av leken o spänningen att inte veta.

Vi får be till Runar om sol i alla fall!

Senast jag pratade med Gud hade han druckit några glas för mycket o uppförde sig lite fjantigt.  Jag var själv inte på mitt trevligaste humör. Jag återger samtalet enligt bästa förmåga. Må blixtar träffa mitt huvud o klyva det mitt itu så att blodet sprutar på väggen, över golvet o på mina bästa jeans om det inte stämmer som det var sagt.

- Hörru, en dag för länge sedan var det väl någon som sa: Jag kan skapa en värld. Över den världen kan jag råda. Jag må vara full som en allika, men det om något är väl högmod?

Han log mot mig o kliade sig förstrött i ändan.

- Jag kan låta saker hända. Styra över liv o död.

- Du skall icke dräpa. Det har jag läst någonstans.

- Precis, DU skall icke dräpa.

- Men det gäller inte dig?

- Eftersom jag är jag o inte du. Låten syndafloden komma. Över en över två över alla. Så kan jag befalla.

- Det låter lite girigt, förövrigt?

- Åhå...Anar jag avundsjuka?

- Nej nej. Släpp det här. Ge mig mera vin istället. Eller wtf ge mig mer. Min oskuld tillbaka o förmågan att bota sjuka o att göra guld. 

Nånstans där vaknade en liten Malmöpolis i Gud fader o han drack ur hela flaskan själv i en enda stor klunk. Sen stirrade han på mig o skrek att han skulle göra mig steril o att jag borde passa mig. Han reste sig upp o det verkade som att han skulle spruta el ur händerna á la kejsaren i Stjärnornas krig. Men det kom ingenting ur händerna (Tack gode gud). I stället började han gråta. Det väckte mina fadersinstinkter. Jag tog honom i knät, återigen förundrad över hur liten han är i verkligheten, o strök med handen längs med hans skägg.