.

Fyrtioolva grader i skuggan. Egentligen borde man dö som en annan spansk pensionär o bara slippa denna värme. Men det är så svenskt att klaga. Så istället, gör något åt situationen!

Idag rymde tre gringos undan allt ansvar i en timme o lite till. Eftersom katten var borta blev det längre än det borde. Det är sådant människor gör när de kan. Min mamma sa alltid: Käre barn, skolka när du kan.

Det var den grovt kriminelle Benny, känd för sin mjuka röst o för att aldrig ha skjortärmar att stoppa essen i. Det var också den anonyme albanen, han som har svåra problem att skilja på en o ett, den o det, samt mitt o ditt. Sedan var det bara jag.

Likt svultna komodovaraner skändade vi varsin pizza. Benny gick sedan iväg o dödade pizzabagaren som glömt skvätta på bearnaise. Under tiden stal albanen allt löst av värde i Bennys hus. Sedan ville han sälja en del av det till mig.

Sedan tog vi av oss alla våra kläder o stod nakna som vi kom till världen inför varandra. Det blev inte en fnissig stämning, utan en manlig stämning. Vi stod länge länge o bara var vackra i solen. Hoppas någon tog kort på oss där. o då.

Först hoppade jag i. Vattnet nådde mig till midjan. Sedan hoppade albanen i. Vattnet nådde mig till bröstvårtorna. Sist hoppade Benny i. Vattnet nådde mig till hakan. När jag insåg att jag fortfarande kunde andas så andades jag hela tiden, så mycket jag bara kunde.

Sedan plaskade vi omkring ett tag. Benny o Albanen höll varandra i handen hela tiden o hoppade upp o ner i vattnet. Fast det var så varmt kunde jag tänka lite grand. Jag tänkte att de såg ut som om Göran o Anitra låtsades vara kronprins CP o Peter Jöback.

Till slut fick jag vatten i ögonen o började gråta. Det var för att Benny framkallade ett gigantisk vågskvall. Jag tror att albanen tog någonting ur mina jeans när jag hade händerna i ögonen. Sedan tog vi bilen tillbaka. Först dumpade vi en silvertejpad pizzabagare i en sjö. Men sedan åkte vi tillbaka.

Resten av dagen låtsades vi som ingenting.