Badboys
Idag rymde tre gringos undan allt ansvar i en timme o lite till. Eftersom katten var borta blev det längre än det borde. Det är sådant människor gör när de kan. Min mamma sa alltid: Käre barn, skolka när du kan.
Det var den grovt kriminelle Benny, känd för sin mjuka röst o för att aldrig ha skjortärmar att stoppa essen i. Det var också den anonyme albanen, han som har svåra problem att skilja på en o ett, den o det, samt mitt o ditt. Sedan var det bara jag.
Likt svultna komodovaraner skändade vi varsin pizza. Benny gick sedan iväg o dödade pizzabagaren som glömt skvätta på bearnaise. Under tiden stal albanen allt löst av värde i Bennys hus. Sedan ville han sälja en del av det till mig.
Sedan tog vi av oss alla våra kläder o stod nakna som vi kom till världen inför varandra. Det blev inte en fnissig stämning, utan en manlig stämning. Vi stod länge länge o bara var vackra i solen. Hoppas någon tog kort på oss där. o då.
Först hoppade jag i. Vattnet nådde mig till midjan. Sedan hoppade albanen i. Vattnet nådde mig till bröstvårtorna. Sist hoppade Benny i. Vattnet nådde mig till hakan. När jag insåg att jag fortfarande kunde andas så andades jag hela tiden, så mycket jag bara kunde.
Sedan plaskade vi omkring ett tag. Benny o Albanen höll varandra i handen hela tiden o hoppade upp o ner i vattnet. Fast det var så varmt kunde jag tänka lite grand. Jag tänkte att de såg ut som om Göran o Anitra låtsades vara kronprins CP o Peter Jöback.
Till slut fick jag vatten i ögonen o började gråta. Det var för att Benny framkallade ett gigantisk vågskvall. Jag tror att albanen tog någonting ur mina jeans när jag hade händerna i ögonen. Sedan tog vi bilen tillbaka. Först dumpade vi en silvertejpad pizzabagare i en sjö. Men sedan åkte vi tillbaka.
Resten av dagen låtsades vi som ingenting.
Den gryta, Cowboystyle
I går var de vilda barnen i 60-talisternas nostalgilekland High Chaparall. Två killar utklädda till cowboys leder barnen genom äventyret. Snart bjuds de vilda barnen på mat av killarna som är utklädda till cowboys. En av ungarna undrar vad det blir för mat, av intresse o kanske av allergiskäl.
Mannen som klätt ut sig till cowboy svarar: cowboygryta.
Den du.
Han tar sig själv på stort allvar förvisso, men trots att vi bortser från detta. Det är som om någon skulle fråga min bror vad han äter till lunch, när han sitter o äter lunch, o min bror skulle svara "ställningsbyggargryta". Jag vill inte leva i en sådan värld. (Fast jävlar vad många exempel jag får upp i mitt huvud nu - men eftersom du är stor nu så låter jag dig lura ut dina egna eftersom det faktiskt kan bli ganska kul.)
Omvänt förresten: tror ni att skomakarna kallar sin mat för...bara för...låda?
Runa över den som icke dräpte
Jag såg det först idag. Samma dag som Michael Jackson dog ytterligare en unik man. Det uppmärksammades knappt eftersom världen var upptagen av annat.
Det är ok o som det ska vara.
Willy Kyrklund var mycket gammal o hans död var inte tragisk på något sätt.
Mannen har ett fantastiskt livsverk bakom sig. Lyckans ost den som fortfarande har det framför sig.
Jag hoppas o tror att Willy sitter o grillar en himmelsk korv tillsammans med George H von Wright just nu. Två mysfarbröder med sting i ord o vilja vid en liten sjö någonstans i gränstrakten mellan finska urmarken o paradiset.
Hoppas de kan ge varandra den ro de gav oss men som de själva aldrig riktigt fann.
May your songs always be sung.
Gbg, 25 jun 09
Kommer jag att komma i rätt stämning så kommer jag kanske ta mig till Lisseberg. O till Lotta Engberg. Det återstår att se vad för slags stämning det skulle vara.
Som Christer Sjögren innan han fick för sig att han återuppstod som Elvis? Det låter som mig i stadiet efter att jag varit Allan Edwall. Vilket i sig är efterstadiet till Micke Persbrandt på efterfest en tisdagsförmiddag med Torsten Flinck.
Fast jag vill redan nu meddela produktionsledningen att jag inte tänker sjunga. Inte ens om jag kan texten. Så ni kan ändra programmets namn till "Alla-utom-en-sång på Lisseberg". Så det inte blir fel.
Jag kommer lyssna på Social Distortion o Gogol Bordello. Eftersom jag är en tuff kille mitt i en medelålderskris o behöver punk. O så ska jag ladda med nya IKEA-tröjor. Min tuppjuck till lillebror ska köra mig dit o spela luftgitarr. Du ska lyssna på Lhasa:
Kon eller Charlotte? Vilken är påängen?
Kor kan vara bruna, svarta o röda. Mjölken är i alla fall vit.
Om man stoppar fingret i en kalvs mun så suger den jätteroligt.
Om man välter en ko så kan stackarn inte resa sig igen. Då ligger den där o hatar dig o önskar jättehårt att du ska dö. Fast ögonen ser snälla o milda ut under tiden.
Hur ofta mjölkas en kossa? Skall det göras varje dag? Till o med flera gånger per dag?
Finns svaret i induktion? Jag minns Charlotte Perelli i direktsändning för några år sedan. Hon behövde mjölkas två gånger den dagen. Jag vet inte om det är riktigt samma sak. Kossor är ju inte Charlottor. Men det ger kanske en hint om svaret i alla fall.
Deduktion säger att om 1 ) Charlotte Perelli bör mjölkas två gånger på en dag, och 2 ) Samma förhållande gäller för kossor som för Charlotte Perelli, så 3 (slutledning) ) bör kossor mjölkas två gånger på en dag.
Deduktionen kan bygga på falska premisser. I så fall är svaret fel, trots att deduktionen är riktig. Man skulle även kunna pröva filosofiskt om Charlotte Perelli skulle kunna resa sig om man välter henne. Bland annat.
Det som fascinerar mig mest med kor är deras lugn. De verkar så behagligt oberörda om att världen inte alltid är vacker eller lätt att förstå sig på. Sådana dagar skulle jag kunna tänka mig att vara en ko.
Istället för Stomatol
(Ett inslag från Dentalisterna Kommerotardig & Nuder TB. PG 0906-23)
The cult of Bennys
En liten kort bakgrund kan vara på sin plats. Bennisar har sitt ursprung någonstans i mellaneuropa. Det ligger ett jättestort köpcentrum där idag som nästan konkurrerar ut innerstadsbutikerna. Idag finns det stadiga säten i Strängnäs, Baggböle o Brülle.
Brülle. Smaka på ortsnamnet.
Igen.
Brülle.
Bennisar ha alltid stått för stil bortom trenderna. Det spelar ingen roll om de bär glasögon eller inte. Inte något sånt värdsligt. Då har du inte fattat poängen. Bennisarna är ju trots det föregångare till många av dagens o gårdagens trender. Oavsett om det handlar om Hippies, Gudomligheter, Yuppiejordanier, Kriminella mambos, vita franska hiphoppare, Särbos eller lokala Småpåvar så finns det tydliga inslag av Bennis. Det är ingens fel att det blivit så. Det är heller inte resultat av medvetna handlingar. Det beror snarare på att kvalitet o vissa intryck håller i sig.
Resten är välkänt. Själva innebörden av Bennisar, festligheterna o de historiska detaljerna. Det finns ju ingen anledning att tjata om det ännu en gång.
Men, på förekommen anledning:
Barnbennisar kallas Baby-Bennybabies o inget annat.
Förmågor jag önskar mig i födelsedagspresent (a.k.a. Viva la nonsens!)
En förmåga till tonartshöjning. Att kunna minnas o sjunga refrängen till årets schlageretta utan att höra den spelas på radio samtidigt. Att känna skräck tillsammans med tonårsflickan i årets Screamkopia. Att vakna en måndagmorgon av klockradions första utgående larmsignal.
Fotografiskt minne eller logisk beräkning utan ansträngning. Att veta vem som är Lili, Sussie, Hanna, Lina, Björn, Benny, Hanna eller Magdalena. Att omedelbart peka ut vem i bekantskapskretsen som liknar Dudley Moore. Att även i mörkret inse att människan bredvid en i sängen är ens barn o inte ens fru.
Den klockrena viljan till fortsättning. Att utan att känna sig överdrivet god eller viktig ta över där Mahatma slutade. Att se fram emot tisdagen med ett nöje glasklart som Magnus Hedmans framtid. Att ta sig igenom det sista kapitlet i Joyces Odysseus utan att först läsa ett hundratal andra böcker där emellan.
Sen vill jag inte: Vara med i Barda. Lyssna på Tamida. Se ut som att jag är sponsrad av ett märkesplagg.
Inget mera idag.
Hur Feng Shui botat min inneboende aggresivitet
Det var en sån där klassiker som alla hört talas om men ingen gjort själv. Vi köpte nya fina sängar till hemmet. Resårbottnar. Tanken var att vi skulle ha ben på sängarna. Vi köpte rätt snygga o dyra ben. Eftersom jag är ganska händig när jag måste så skruvade jag fast dem så fort vi kom hem med resårbottnarna.
Det var varmt o jag drack en öl. Fast det var söndag o fast jag jobbar idag. Men det var en folköl. Sedan lyssnade jag på min brors Ozzy Osbourneskiva som var den enda skivan som fanns på övervåningen där sovrummet ligger. Jag hade hellre lyssnat på byggarmusiken Eels.
Inom kort kommer vi att köpa sängbotten.
Just nu står sängarna, resårbottnarna, på golvet. Japanese style. Feng Shui. Eftersom jag försökte ställa sängarna på plats efter att jag skruvat på benen. Själv. I stället för att ropa på min fru som befann sig en o en halv minut bort.
Jag känner lugnet idag. O viss energi. En natt i ett Feng Shuirum har gett mig styrka o visdom som jag aldrig haft förut.
Strippa i busschaufförsuniform
Flickan, Audrey, vi kan kalla henne Audrey Hepburn för att ge mig en behaglig inre bild om vad jag egentligen skriver om, arbetade som en vanlig strippa på kvällar o nätter. När hon gick därifrån satte hon sig på bussen som chaufför o sysslade med det på dagarna. Det är ett helt ok o rätt hederligt jobb, tycker jag. Men det dög inte. Fast det var i England.
Logiken bakom intressekonflikten är lite oklar. Det är ju inte som att en tjuv jobbade dagskift som polis. Men det handlar ju om ett annat land där man inte tänker riktigt som vi. Har det något att göra med att den nakna tjejen framför en viftar med bröst som normalt får skolpojkar att börja leta efter busskortet först när de redan stigit på bussen? Äh, normalt glömmer jag vad min fru jobbar med när hon klär av sig naken, så det köper jag inte. Dessutom får man väl anta att Audrey håller varorna på plats när hon kör buss o att ingen kan råka se dem utan att betala entréavgift. Champagnen är ju dessutom alkoholfri på sådana ställen, så från andra sidan kan det väl inte komma några invändningar?
Det framkommer märkligt nog inte hur Audrey Hepburns bisyssla uppdagades. Kanske hennes strippchef en morgon klev på bussen o såg hur hans anställde satt o frågade vart han skulle o om han hade busskort.
Sidoskott: Om du var busschaufför o någon du kände steg på bussen. Skulle du ta betalt då, eller låta denne gå på gratis? O hur kompenserar man i såfall en bekant med busskort?
Jag gillar tanken att Audrey Hepburn kan hoppa direkt ur bussen på kvällen, rusa in på scenen o så att säga byta om på plats. Kvinnor i uniform är ju alltid kvinnor i uniform. Sånt brukar ju gillas så länge uniformen garanteras att ta av. Min egen hemliga dröm har ju med Nordic Battle Group att göra. Jag drömmer ofta om att det lokala stripperiet ska släppa på sina restriktioner o tillåta Nordic Battlare att börja jobba där.
Jag måste sluta skriva nu. För tangentbordet tål inte dräggel.
Midsommarmorgonrapport
Ordet för helgen var som vanligt "kubb". Ingen spelade kubb igår. Det kommer dröja fram till mitten av augusti innan någon nämner ordet igen. (Hos oss gick ryktet att någon kände en vän till någon. Denne vän lär känna till de RIKTIGA reglerna! Jo. Han är gotlänning.)
Många fick istället hitta på godtagbara ursäkter för att slippa greppa mikrofonen o sjunga. Snappsen lär ha varit populär. Liksom kaskadspyor. Dessutom var det väl bäst att vänta på att barnen skulle somna först. Det gjorde de inte. Trist. Som jag längtat efter mina vänners versioner av My Way o Sommaren är kort.
Hos oss löste vi problemet genom att kasta ut ett glas rödvin på värdinnans vitaste duk. Det hade gått lika bra med cola i soffan. Fast det hade inte varit lika midsomrigt.
Idag bestraffas vi alla som vi förtjänat!
Räkna med bråk framöver
Åtta slutna ögon. Fyra små huvuden på kudden. Två som snarkar. Mitt enda hjärta som bultar för fullt.
Livet bygger på nedbrytbara enheter, siffror o logik. Allt kan beräknas o teoretiseras. Så har mången filosof hävdat. Anders Borg har instämt. Nordealedningen också.
Det här är min teori om fyra barn. Var o en unik. En av fyra.
En fjärdedel av svenskarna ifrågasätter Darwins läror. Det borde ju betyda att de är fanatiskt religiösa i någon trosriktning. Svårt att säga vem det kommer bli. Men de är alla rätt hängivna Star Wars, Zlatan o Spindelmannen. Dött lopp.
En fjärdedel anser det ok att stjäla lite grand, till exempel en handduk från ett hotell. I förrgår stal jag en penna från ett hotell. Jag har måttlig ångest över detta. Min ångest blir ofta till den näst yngstas. Vi kan kalla honom Steffe. I sammanhanget Tjock-Steffe, faktiskt.
En fjärdedel oroar sig över att få fel produkt hem i brevlådan efter en beställning över nätet. Det är den äldste som det handlar om. Han kallar vi Uffe.
En annan fjärdedel anser att skolan är ganska kravlös. Troligast att bli folkpartist är även det den äldste. Om det är tillåtet för en polis att syssla med politik.
En fjärdedel har negativ inställning till invandringen. Den enda som passar hyfsat i kortkort frisyr är den näst äldsta. Fast han är inte hatets man, han är en axelryckare som egentligen mest är hängiven godis. Han älskar lördagar o vi kan kalla honom Klasse. Troligast är väl i fall min fru tappar bebis från vår höga trappa. Stompe.
En fjärdedel av svenskarna har åtminstone en föräldrer med utländsk bakgrund. Den statistiken höll mina tankar mycket sysselsatt tills bebis kom för tre veckor sedan. Det förefaller vara en västlänning som är far. Min fru hävdar att det är så.
En annan fjärdedel tycker att de tar initiativ till sex. En fjärdedel anser dessutom att det är ok att ge någon annan än sin partner skamliga förslag över internet. En fjärdedel flirtar på flyget. Ungefär sådant som en far vill slippa känna till om sina barn. Pass.
Rent statistiskt lär mina fyra barn även mynna ut i en grovt kriminell, en homosexuell, en som inte är min (Samma som ovan, med utländsk härkomst? Jag är jättedålig på statistik o är inte helt övertygad om svaret. Jag har hur som helst lärt mig att älska honom i fråga som om han var min egen) o en som jobbar med media eller PR, utan att vara homosexuell.
En fjärdedel kan tänka sig att bli politiker. Eller vara med i en dokusåpa. Eller ha sex utomhus med okänd partner utan förspel (manliga svarande, sammanslagen statistik). Mina barn, ta hand om er o var försiktiga o tänk på konsekvenser. Leijonborg led i fyrtio år!
För att knyta samman teorin vill jag påpeka att en fjärdedel av befolkningen är ganska miljömedveten, väljer bort reklam och längre flygresor. (Kul i sammanhanget: Många tror att flygutsläppen utgör en fjärdedel av utsläppen. Egentligen står de för mellan två och tre procent.) Min yngsta son är helt klädd i hippievitt. Eller storblommigt. Alltid. Min näst yngsta är välsignad in i äktenskap av Maria Wetterstrand o slapp därmed bastardstämpeln. Den näst äldsta störtdyker ständigt, så fort han får minsta knuff av sina bröder. Sedan har han riktigt svårt att resa sig. Jag har inte lärt mig hur hans svarta låda funkar ännu, så jag accepterar att finna honom i en klump på golvet för det mesta. Den äldsta kan ändra kanal när det blir reklam.
Reklampaus
En dag ska du dö.
Jaja.
Alla andra dagar ska du inte det.
Har du det som krävs?
Panorama över Solna City
Sedan kom en mongol in o satte sig. Han sa hej innan han vände sig bort från mig.
En minut senare kom en gigantisk medelålders ryss in o satte sig. Mongolen vände sig om o sa hej åt honom innan han vände sig bort.
Jag ville gå ut på grund av värmen som nästan gav mig slag. Men tyckte att det verkade lite oartigt.
Ryssen frustade o stirrade rakt fram i en minut. Sedan let han tag i vattenhinken o började ösa skopa på skopa in i aggregatet. Sedan frustade han igen o fortsatte stirra rakt fram.
Långt långt därborta o långt långt därnere kunde jag se folk som spelade fotboll.
Det var mycket varmt nu. Ånga gör ju så med bastuvärme. Jag ville inget hellre än att gå ut. Men jag var jätterädd att om jag gjorde det skulle ryssen öppna fönstret o ställa sig o kissa på fotbollsspelarna. Som vanligt vågade jag inte lita på mongoler.
Dropkick Murphy rules my whole fuckin world
Jag har kommit på vart de används.
De bärs när man följer med sin mamma, flickvän eller familj på IKEA.
Jag misstänker att det har något med upprätthållande av manlighet att göra. Man behöver förtydliga att man egentligen är rock n roll o bara besöker IKEA på nåder.
Sedan kommer man hem. Då tar man av sig sin tröja. Byter till något bekvämare. Något man brukar ha.
Sedan börjar man skruva...medan mamma, flickvän eller familj fyller köksskåpen med de nya glasen o kopparna.
(Eroticoco - med titeln har du fått två nu! Snart är du skyldig mig ett ligg!)
Trista midsommarnattsdrömmar
Det finns inga blommor!
Det har väl att göra med att det är den kallaste sommaren på femtio år. Dikena är gröna. Ängarna likaså. Här o där lyser det visserligen lite vitt o ett o annat gult.
Rött o blått är det sämre med.
Det kommer inte bli lätt för de stackare som vill ha sju olika sorters blommor att lägga under kudden till midsommar.
De får väl fylla ut med hundloka o maskros.
Jaja, hjärtan lär väl bulta ändå. En o annan kyss lär väl hitta fram trots allt. Ett o annat barn lär väl bli gjorda. (Eroticoco - den var för dig, bara för dig.)
O det är säkert trevligare i teorin än i verkligheten att veta vem man en dag ska gifta sig med. Det kanske är lite av leken o spänningen att inte veta.
Vi får be till Runar om sol i alla fall!
Tack för kaffet, tack för kaffet, nu går jag, nu går jag.
Sedan valet 2006 har han haft ministerpost. Efter trettiosex år som politker. Idag hoppar han av, för att, som han säger, han vill ha tid för annat. För att han gjort sitt. Trots att det fortfarande finns snälla poliser (förutom i Malmö. O i Nyköping - där de i rättvisans namn dock mest är elaka mot varandra - tydligen kommer killen som skjöt mot sin kollega åtminstone PAN-anmälas. Pjuu). Trots att det fortfarande finns invandrade svenskar som inte pratar bättre svenska än du o jag. Trots att skolan går på halv stång o eleverna fortfarande lyckas vara oskuldsfulla individualister. Trots att övervakningssamhället ännu inte tagit sig in i barnens sovrum. Trots Timbuktu o Promoe.
Vad leder en man till att ge upp när han efter fyrtio års kamp äntligen får möjlighet att förändra världen till vad han anser vara det bättre?
Tid till annat? Jag har bara läst rubriken. Jag skulle i alla fall inte tro på resten.
Litet samtal med lilla gud
Senast jag pratade med Gud hade han druckit några glas för mycket o uppförde sig lite fjantigt. Jag var själv inte på mitt trevligaste humör. Jag återger samtalet enligt bästa förmåga. Må blixtar träffa mitt huvud o klyva det mitt itu så att blodet sprutar på väggen, över golvet o på mina bästa jeans om det inte stämmer som det var sagt.
- Hörru, en dag för länge sedan var det väl någon som sa: Jag kan skapa en värld. Över den världen kan jag råda. Jag må vara full som en allika, men det om något är väl högmod?
Han log mot mig o kliade sig förstrött i ändan.
- Jag kan låta saker hända. Styra över liv o död.
- Du skall icke dräpa. Det har jag läst någonstans.
- Precis, DU skall icke dräpa.
- Men det gäller inte dig?
- Eftersom jag är jag o inte du. Låten syndafloden komma. Över en över två över alla. Så kan jag befalla.
- Det låter lite girigt, förövrigt?
- Åhå...Anar jag avundsjuka?
- Nej nej. Släpp det här. Ge mig mera vin istället. Eller wtf ge mig mer. Min oskuld tillbaka o förmågan att bota sjuka o att göra guld.
Nånstans där vaknade en liten Malmöpolis i Gud fader o han drack ur hela flaskan själv i en enda stor klunk. Sen stirrade han på mig o skrek att han skulle göra mig steril o att jag borde passa mig. Han reste sig upp o det verkade som att han skulle spruta el ur händerna á la kejsaren i Stjärnornas krig. Men det kom ingenting ur händerna (Tack gode gud). I stället började han gråta. Det väckte mina fadersinstinkter. Jag tog honom i knät, återigen förundrad över hur liten han är i verkligheten, o strök med handen längs med hans skägg.
Redan sov han som ett barn. Jag smög mig loss o lämnade honom utan att ens skriva en lapp.
Öh, det var inte jag ba
Det finns ju bara två alternativ. Antingen så ljuger de. Eller så är de riktigt riktigt blåsta. För det gick ju av rätt uppenbara anledningar riktigt illa för våra två stora partier i detta val.
Jag vill inte styras av någon som är blåst. Inte heller att oppostionen är det.
Än värre. Jag vill inte styras av någon som ljuger.
Det rör mig inte i ryggen om det handlar om stolthet. Eller att det inte är en avgörande fråga, eftersom diskussionen handlar om deras egna åsikter om deras egna valresultat.
Ge mig nya personer att ta hand om min värld.
Dagens nyheter från bloggvärlden
"VARNING!
Om du får ett SMS där det står att du ska köra upp ett järnrör i stjärten, så gör inte det!!! Det är ett luras-SMS! Det gör jätteont ända upp i magen."
Jag bockar o bugar för att Lindwall låter oss ta del av sina erfarenheter så vi andra slipper göra samma misstag.
Med en vortex tar barnen över
För några år sedan blev jag blixtinkallad till toaletten av min äldste son. Han är sju idag, den här gången var han kanske fyra. Jag sprang för att komma till den vanliga undsättningen. Han mötte mig precis innanför dörren. Rakryggad, nästan i givakt. O med ett stort flin i ansiktet.
Han pekade ner i toaletten. Där låg en bajskorv o flöt i vattnet. En rätt stor sådan för att komma från en liten pojke.
"Det där, pappa, är du!"
Det var bara att buga sig ner för ungen. O passa på att förnedra sig ännu mer genom att torka honom ren i stjärten.
Nyligen påminde jag honom om att jag är en bajskorv. Han tyckte det var ganska roligt, men även rätt självklart.
Igår blev jag kallad till toaletten ännu en gång. Återigen pekade han ner i toaletten. På det där dödfödda sättet försökte jag låta bli att titta. Tjenare. Även den här bajskorven var stor o såg rätt majestätisk ut där den ensam flöt i vattnet.
Medan jag försökte att inte titta på bajskorven så tryckte min son på spolknappen. Borta. Med en virvel.
Min son tittade på mig ett tag. Sedan flinade han med hela ansiktet o klappade mig på magen.
"Bara så att du inte glömmer vem det är som bestämmer nu för tiden."
Min mormor, helgen v. 23
I helgen kommer hon titta på kungen när han talar här i stan. Hon kan nästan hela kungssången. Igår ringde hon till mig o frågade vad ätt betyder. Jag förklarade att det är lite som hon o jag, eller att det kanske har med konungens dyslexi att göra o egentligen bara betyder att han är bäst. Idag har hon stått o stekt sparvar som hon ska göra inläggning av. Kungen ska få en burk inlagda stekta sparvar efter sitt tal. Hon är gullig på så sätt. Omtänksam.
(Här skulle jag ha ritat en teckning av mormor o kungen när de kramas. O bett dig lägga märke till hur kungen äter mormors sparvar. Men jag orkade inte. Måhända på söndag eller måndag att det kommer en teckning eller ett fotografi.)
Själv tänker jag se Adiama Dymott, Yvonne, Andra Generationen (strax efter att jag varit o röstat), Eldkvarn o Anna Ternheim trots att det spås regn. Jag kommer se mer än så, men det beror mest på vart jag hamnar o när. Jag missar säkert kungen o en del annat bra, men men. Det är i alla fall ett riktigt bra program vi får i helgen, med tanke på att det är gratis.
Får jag syn på mormor i en park eller på ett torg nu i helgen kommer jag bjuda henne på ett glas vin i regnet. Det är hon värd. Det är en rätt makalös o rejäl ätt hon har grundat, tanten.
En kväll på barrikaden
Under en kväll kämpade jag mot prostatacancer. 
Jag hann med att sjunga rockballader för mina barn tills de somnade. I wanna know what love is o Du är det finaste jag vet. Sedan fick min fru nog o tjöt att hon föredrar prostacancer.
Någon timme senare kröp hon till korset o knackade på badrumsdörren o undrade om jag hade lust att bjuda på lite tysk porr senare på kvällen. Men då var det för sent.
Det var den kampen.
En uppgörelse? Eller bara en modern man?
Även om Guillou själv uppger att Mysigheten inte skall ses som en uppföljare till hans bästsäljare Ondskan så verkar fansen vara av en annan åsikt. För inte kan det väl bara vara den fria nedladdningen från Piratebay eller den hyfsat billiga från författarens egna hemsida som lockar? Nej. Många med mig hävdar bestämt att detta är en uppgörelse med det onda i Ondskan. En annan sorts far, en som tagit lärdom av de egna upplevelserna o gett sig tusan på att göra tvärtom.
Vi är många som vill veta hur det går.
På hårdkokt prosa får vi läsa om mjuka saker. En far ledsagar sin son, döpt till Vråk, genom barndomen. Egentligen händer inte mycket. Fadern tar föräldraledigt så snart Vråk slutat amma. I en gripande scen runt de första dagarna som fadern stannat hemma så nafsar spädvråk efter faderns bröstvårta i jakt på mjölk. Fadern känner visst obehag, men utbrister sedan "Äh, va fan" o låter det ske. Sedan stannar fadern hemma med Vråk i nästan ett år innan det är dags för dagis. Fadern känner viss ångest över att lämna över ansvaret för sonen till underbetalda kvinnor, men kan leva med det.
Fast han kan inte låta bli att skriva en del undersökande reportage om förskoleverksamhet. Bland annat lyckas han sätta dit en liga av ryska pedofiler som infiltrerat nära på halva ansvariga myndigheten. Tack o lov innan de hinner ställa till med någon större skada.
Vissa scener från dagis o skola följer, där vi får följa Vråk på egen hand. Det rör sig om hopp i vattenpölar o hyfsade betyg i uppsatsskrivning. Vardagligt, men mäkta intimt.
En av bokens höjdpunkter är när fadern tar med sig Vråk på ett jaktpass o gossen får dricka kaffe utan mjölk för första gången, direkt ur faderns termos. Det är vackert, men på gränsen till smärtsamt, när episoden avslutas med att Vråk på egen hand lyckas flå o enligt handboken stycka upp vildsvinet som faderns just fällt.
Nästa drama uppstår i slutkapitlet. Utan att avslöja för mycket, om du råkar vara en av de få som ännu inte lyssnat på historien, så är det en så kallad pendang till bältesscenen i Ondskan. Fadern knyter sonens slips inför en viktig dag i de bådas liv. För en sekund möts deras blickar o trots att ingen av dem ler eller säger något, så vet de.
Jag vet inte om det beror på berättelsens styrka, på igenkännelsen för många av detaljerna o situationerna eller om det är på grund av författarinläsningen. Men där i slutkapitlet vill jag lova, att där ryser jag. Av välbehag.
Jag lyssnar på den en gång till.
Fotografier av ett annat liv
Vad finns fotona där för? För att jag inte ska glömma bort hur mina barn ser ut?
De är ju en påminnelse om vad som finns o väntar. Vad skulle annars hända när klockan slår halv fem varje eftermiddag? Troligtvis skulle jag yla att det äntligen skulle vara dags för en barrunda o att ragga upp en prostituerad.
Nu ser jag fotona o inser att "Ja, just ja. Jag har ju fru o barn. Jag måste åka hem till dem."
Jag borde ha ett fotografi av mitt kontor o min chef på nattduksbordet brevid min säng. Det skulle sätta fart på mina mornar. Nu vaknar jag ofta o tror att jag är en arbetslös luffare. Fri som en fågel. När jag kisar efter vinflaskan brukar jag få syn på min fru eller få en barnfot i ögat. Då brukar jag minnas att det är upp till mig att föda dem.
Fast ett foto av mitt jobb skulle också gå bra.