Jihde rapparen
På TV 4:s nyhetsmorgon idag berättar Peter Jidhe efter påtryckningar från programledaren att han som en del av sin fyrtioårskris kommer att släppa en hiphopskiva. Tilde de Paula, som sitter i fåtöljen bredvid Peter reser sig och ger Peter en stor kram. Då släpper Peters fasad och tårarna trillar medan han berättar om en gammal dröm som äntligen uppfylls. Alla i studion klappar händerna. I slutet av programmet har Peter ett litet inomhusolivträd i händerna. Tårarna trillar fortfarande. Tilde de Paula låter sin hand tryggt vila på Peters axel. Det är bland det vackraste av allt okonstruerat som TV råkat visa. Det känns regisserat, men ändå inte. Nästan som Mammas pojkar. Nästan.
Under TV-showens gång berättar Peter om några av de sånger som trängs på det kommande albumet. Han säger att allt är en rå jävla mix av original gangster och riktig old school, men ändå med hypermodern elektrisk spräng-skallen-i-bitar-produktion a´la N.A.S.A. Och lite rockigare än tidigare skivor. Vi har inte hört det förut, säger Peter.
Plattans enda ballad (skriv det, säger Peter, kalla det inte "en lugn låt") är "Jag är en man ibland", som handlar om Johan Palm. I övrigt öser det på som ett jävla Lundellcrescendo i ett avslutningsgig. Programledaren frågar om Peter förväntar sig några hitsinglar från skivan. Peter sitter tyst en lång stund, varpå programledaren ser sig nödgad att upprepa frågan, varpå Peter snabbt höjer ett finger. Han tänker fortfarande. Strax får vi veta att allra mest tror Peter på samarbetet med CajsaLisa Ejemyr, "Här kommer Pippi Långstrump", om journalistkonkurrenten Sofie Fahrman. "Den kan leda till tjafs i media, sånt säljer", gissar Peter. Annars är det bara "Du och jag är samma sort" som handlar om Peters känsla av att vara ett med andra människor. I den sången droppas bland annat namnen Jocke Berg, Tony Parson, Bob Dylan, Pete Doherty, Frank Sinatra och Tonya Harding.
Under TV-showens gång berättar Peter om några av de sånger som trängs på det kommande albumet. Han säger att allt är en rå jävla mix av original gangster och riktig old school, men ändå med hypermodern elektrisk spräng-skallen-i-bitar-produktion a´la N.A.S.A. Och lite rockigare än tidigare skivor. Vi har inte hört det förut, säger Peter.
Plattans enda ballad (skriv det, säger Peter, kalla det inte "en lugn låt") är "Jag är en man ibland", som handlar om Johan Palm. I övrigt öser det på som ett jävla Lundellcrescendo i ett avslutningsgig. Programledaren frågar om Peter förväntar sig några hitsinglar från skivan. Peter sitter tyst en lång stund, varpå programledaren ser sig nödgad att upprepa frågan, varpå Peter snabbt höjer ett finger. Han tänker fortfarande. Strax får vi veta att allra mest tror Peter på samarbetet med CajsaLisa Ejemyr, "Här kommer Pippi Långstrump", om journalistkonkurrenten Sofie Fahrman. "Den kan leda till tjafs i media, sånt säljer", gissar Peter. Annars är det bara "Du och jag är samma sort" som handlar om Peters känsla av att vara ett med andra människor. I den sången droppas bland annat namnen Jocke Berg, Tony Parson, Bob Dylan, Pete Doherty, Frank Sinatra och Tonya Harding.
Bomullsrapparen Ken Bernadotte har förhandslyssnat på Peters hiphopsånger och uttalar sig kort direkt från förorten. Han kritiserar Peters musik som helhet och menar att rimmen ärligt talat är sådär. Men Ken är upprymd över en från plattan bortsorterad sång som ska handla om hur Peter längtar efter att våldföra sig sexuellt på kungabarnen. Jihde är mer förtegen om sången ifråga och menar att det var en vanlig fyllegrej som råkade fastna på diktafonen. På den vägen är det.
Men, säger Peter Jihde innan kameraögat slocknar: "Hip hop mach frei!" Sedan gränslar han sin Harley som väntat utanför TV 4:s studio och rider den bort, långt in i solnedgångens förtrollade land.
En man och hans uppfyllda dröm, naken inför svenska folket. Det låter inte vackert, men vi som såg, kan garantera att det ändå var det.
Men, säger Peter Jihde innan kameraögat slocknar: "Hip hop mach frei!" Sedan gränslar han sin Harley som väntat utanför TV 4:s studio och rider den bort, långt in i solnedgångens förtrollade land.
En man och hans uppfyllda dröm, naken inför svenska folket. Det låter inte vackert, men vi som såg, kan garantera att det ändå var det.
Kommentarer:
Trackback