.

Under några timmar kunde vi glömma bort att landet effektivt krossade allt eventuellt homosexuellt motstånd i förväg. För att få folkets tankar att skingras lät man sedan Putin hoppa o glida som en säl i ett vattendrag högt över publiken. En alternativ karriär, eller bara en blöt kväll över folkets huvuden o förstånd?

Efter melodifestivalen igår förstod vi ingenting. Huvudet bara susade av takter, danssteg o färglada kläder. Men hur låtarna egentligen lät, det hade vi inte någon som helst koll på. Då kom Nelly på den lika enkla som briljanta idén att sjunga sångerna för oss till endast ett enkelt gitarrkomp. På så sätt var det ju melodin som kom i centrum.



Mellan varje sång drog Nelly även några skämt. "Hur känner man igen den riktiga Petra Mede...", ni vet. Den typen av rysk humor. Det var inte så jätteroligt, ärligt talat. Men ganska trevligt. Flera gånger, mellan klädbytena, så låtsades han börja spela Tingeling. Innan vi hunnit kasta hårda saker på honom så drog han snett på munnen o visade tydligt att även en krambjörn har någon sorts värdighet. Trots att han är en slampa.

Tyvärr slogs en sträng av på gitarren under retro-disconumret i slutet, så hur den sista låten egentligen låter, fick vi aldrig reda på. Eller ja, jo...fast eftersom den här hemma tävlade i en sorts Triad/Housemartins-kategori, så blev den ju på sitt eget sätt helt outstanding. Nästan som något från en julafton från förr i tiden. Men det var bara för tillfället, ett sånt där magiskt hallelujah-moment, ni vet... Efteråt glömde vi alla bort den melodin mycket snabbt. 

Well well well.

Det är inte mycket att snacka om. En gitarr kan aldrig ersätta en fiol, men ändå. Rätt låt vann.