Jag kan inte se min muf!
Nu vill MUF starta krig mot Eritrea. Man vill skicka svenska trupper in i landet för att med våld frita Dawiit Isaac. Det berättar föreningens ledare i dagens skymningspost.
Äntligen Nordic Battle Group. Kombattanterna som man glömde kalla in för att lösa situationen i Irak kan äntligen få visa vad de går för. Som de har skakat av frustration sedan de insåg att de missat att lägga ut sitt telenummer på Eniro. Det låter väl inte som en kvalitetssäkrad lösning, ens enligt Timbromodellen. Vore inte muffilurena så rädda för de starka marknadskrafterna så borde väl ett förslag om bojkott av Eritreas huvudsponsor Coca Cola vara betydligt driftigare. Eller en landsomfattande Eritreaturné med framförande av Niklas hitsång Upp med tändarna? Då kan ju MUF efteråt hävda att de är stora i Eritrea.
Upp med tändarna istället!
(Jag har mycket svårt att släppa helikopterscenerna i Apocalypse Now. En helikopter med gigantiska högtalare som sveper längs hela Eritrea o dunkar ut Niklas beats o rhymes. Inom tjugofyra timmar vore Dawiit frigiven. Men det skulle ju göra själva idén med Nordic Battle Groups existens poänglös. O så vill ju ingen ha det. Det är vägen som är mödan värd, inte målet.)
En av mina bättre vänner från förr i tiden var ordförande i stadens MUF under nittiotalet. Det blev en ganska hyfsad människa av honom till slut ändå. Det är samma kille som för några år sedan fick stryk när han guidade andra homosexuella i Stockholm under pridefestivalen. Då kallade han sig själv "the poet". I didn't know'et!
Jag minns när vi gick för att rösta tillsammans en gång. Han tittade sig om bland valsedlarna mer än en gång innan han sa till mig att han ville gå. Jag lade min röst på lådan o gick ut till the poet som stod o väntade utanför.
Vad var problemet, undrade jag. Du är ju aktiv inom ett parti till o med, o borde väl inte ha problem att veta vad du ska rösta på?
De hade inga valsedlar för MUF, svarade han o såg grinig ut. Jag tänker aldrig mera rösta om man inte vill ha demokrati i Sverige.
Fortsätt kampen en annan dag istället, sa jag. Sedan bjöd jag honom på några öl på en krog istället o tänkte att de själva var oss andras bästa chans att få ordning på Sverige.
Det fortsätter vara så.
Ni kan ta ner tändarna nu!
Äntligen Nordic Battle Group. Kombattanterna som man glömde kalla in för att lösa situationen i Irak kan äntligen få visa vad de går för. Som de har skakat av frustration sedan de insåg att de missat att lägga ut sitt telenummer på Eniro. Det låter väl inte som en kvalitetssäkrad lösning, ens enligt Timbromodellen. Vore inte muffilurena så rädda för de starka marknadskrafterna så borde väl ett förslag om bojkott av Eritreas huvudsponsor Coca Cola vara betydligt driftigare. Eller en landsomfattande Eritreaturné med framförande av Niklas hitsång Upp med tändarna? Då kan ju MUF efteråt hävda att de är stora i Eritrea.
Upp med tändarna istället!
(Jag har mycket svårt att släppa helikopterscenerna i Apocalypse Now. En helikopter med gigantiska högtalare som sveper längs hela Eritrea o dunkar ut Niklas beats o rhymes. Inom tjugofyra timmar vore Dawiit frigiven. Men det skulle ju göra själva idén med Nordic Battle Groups existens poänglös. O så vill ju ingen ha det. Det är vägen som är mödan värd, inte målet.)
En av mina bättre vänner från förr i tiden var ordförande i stadens MUF under nittiotalet. Det blev en ganska hyfsad människa av honom till slut ändå. Det är samma kille som för några år sedan fick stryk när han guidade andra homosexuella i Stockholm under pridefestivalen. Då kallade han sig själv "the poet". I didn't know'et!
Jag minns när vi gick för att rösta tillsammans en gång. Han tittade sig om bland valsedlarna mer än en gång innan han sa till mig att han ville gå. Jag lade min röst på lådan o gick ut till the poet som stod o väntade utanför.
Vad var problemet, undrade jag. Du är ju aktiv inom ett parti till o med, o borde väl inte ha problem att veta vad du ska rösta på?
De hade inga valsedlar för MUF, svarade han o såg grinig ut. Jag tänker aldrig mera rösta om man inte vill ha demokrati i Sverige.
Fortsätt kampen en annan dag istället, sa jag. Sedan bjöd jag honom på några öl på en krog istället o tänkte att de själva var oss andras bästa chans att få ordning på Sverige.
Det fortsätter vara så.
Ni kan ta ner tändarna nu!
Kommentarer:
Trackback