.

Jag har läst Sigge Eklund. Inte hans romaner, men hans blogg. Han dyrkar Lundell och han dyrkar Dylan. Jag tycker han verkar lite bögig. Det är inte kritik, bögighet är något mycket vackert som vuxna män kan göra tillsammans. Lite kramigt, varmt, blött och jättefint. Nakna fötter som stryker sig mot varandra under täcket, andhämtning som stegras i takt med den andres upphetsning och nakna skinkor som särar på sig så att en kärlekspåle kan föras in i kroppen först varsamt, sedan allt snabbare. Kanske läser jag Sigge Eklunds böcker någon dag, jag hoppas jag får tid och lust till det. Sida för sida, med skakande händer.

Sigge Eklund länkar till Linda Skugge och Fredrik Viirtanen i sin blogg. Under "Favoriter". Under det rosa täcket kan jag tänka mig Sigge ligga och mysa. Med Champagne, rosa såklart. Samtidigt som han läser Linda Skugge eller en Lundellroman. Eftersom Sigge har en bild på sig själv i sin blogg har jag inget problem att skapa mig en bild av detta när jag blundar riktigt hårt. Jag ser rosa i mysbelysning. 

Jag tror att Sigge Eklund är rakad över hela kroppen. Bebisslät. Troligtvis oljar han in sig ibland, med sina kraftiga fingrar. Inte bara flickorna tänker "mmm"...Det är något i hans sätt att skriva som får mig att vara säker på att jag har rätt. Men jag kan ha fel, jag vill poängtera det.