.

Jag såg en bild på Rongedahl i tidningen idag.

Ni vet de viga tvillingarna som sjunger falsettare än Jocke Berg o Meatloaf tillsammans.

De får mig att rysa. De kan hoppa, dansa, snurra, sjunga o le stort hur mycket de vill. Jag ryser i alla fall.

Det är lustigt hur små små nyanser gör sådan skillnad. Två andra fula tvillingar har gjort en cover på en av mina absoluta favoritlåtar:



Tänk att ond o god kan vara av en sådan avgörande skillnad. Det kan vara värt att tänka på o att ta med sig!

Apropå att åka till andra delar av världen. Rongedahl får gärna flytta till Polen o bli hovnarrar. Där har man ju en faiblesse för onda tvillingar. Där kanske deras baklängesvolter skulle uppskattas som de säkert förtjänar!