.

Det gamla ordspråket "Du kan aldrig ta Gotland ur fåret, men fårskallen ur Gotland." är högaktuellt.

Marianne Samuelsson gick bet på att sälja ut den gotländska stranden. Primalt ylade hon inte om ursäkt utan istället att hon utsatts för falskspel av sina undersåtar. Sådant beteende går inte för sig o hon förpassas därför till riksdagshusets mörka korridorer. Undrar om hon får ett eget kontor? Kanske innåt gården.

Det är en vacker strand som omsluter Gotland. Det är inte svårt att förstå längtan att äga en alldeles egen rauk. Tänk att få döpa en rauk till precis vad man vill. Den makten är nästan obegripligt lockande, även för småfolk. Att få knacka näsan av Hoburgsgubben skulle äntligen innebära den tyska landssorg som landet förtjänar. Vi kommer aldrig glömma åttondelsfinalen 2006. Nedrans tyskar, ni borde få Marianne Samuelsson på köpet. Vi kanske smugglar ner henne med nästa hemvändande Lidl-transport. Haha för den stackare som står vid hamnen o ber om tomma genmanipulerade-banankartonger framöver. Döm om förvåningen när de inte får plats med sina böcker o schnappsglas för att det ligger en vildvuxen kvinna i vägen i kartongen.

Eh...förlåt urspårningen.

Kunde ju hon också ha sagt i tid. Förresten.

I alla fall. God uppfostran är ju som bekant inte att inte spilla sås på duken. Det är ju att inte påpeka när någon annan gör det. Maktens spelplaner är inte mina territorier. Fast ändå. Det finns uppenbarligen folk där som hör hemma där lika lite som jag gör. Rent filosofiskt så hör jag o du hemma där lika mycket som dem. Men så länge det finns folk med civilkurage o bandspelare - nej, jag menar inte Asks o Ponténs fillidutter - så är vi nog rätt trygga ändå.

Hur som helst är Marianne säkert rätt törstig efter all uppståndelse. Hon förtjänar trots allt en Coca Cola i värmen. Det gör vi väl alla. Jag sitter på ett tråkigt kontor o skriver detta. Men tanken på att det enda som hindrar att jag drack min Coca Cola på den gotländska stranden är att jag inte är ledig, den värmer.